header-int

Kooperasaun Entre Ministeriu Agrikultura No Peskas Ho Ajensia Internasional Jica Hodi Konstrui

Jumat, 10 Des 2021, 11:31:48 OTL - 1089 View
Share

KOOPERASAUN  ENTRE MINISTERIU AGRIKULTURA NO PESKAS HO AJENSIA INTERNASIONAL JICA HODI KONSTRUI

IRIGASAUN BA AGRIKULTOR

(Estudu Kazu: Diresaun Servisu Agrikultura Munisipiu Baucau)

Autor              : Denilson Jonato Da Costa Ribeiro (Estudante Departementu :  

                          Relasaun  Internasional, Fakuldade: Ciencia Sociais no  

                          Humana, Universidade Da Paz)

Co Autor        : Leoneto Madeira Martins

=========================================================

ABSTRATU

Obra Cientifiku ida ne’e ho topiku “Kooperasaun Entre Ministeiru Agrikultura no Peskas ho Ajensia internasional  JICA hodi Konstrui  Irigasaun ba Agrikultor. Programa servico ne halao bazeia ba akordu ho objetivu atu tulun agrikultor sira mak haesan natar nain, tamba hare na nececidade importante agrikultor sira iha bee mak atu uza hodi halao natar, tinan barak agrikultor sira haleri tamba bee, tinan barak agrikultor sira haleri tamba irigisaun, tinan barak agrikultor sira haleri tamba natar luan mai produsaun itoan too ba haan deit,  menus koinesemento agrikultor sira proseso halao natar luan hodi hasae produsaun, liu husi  kooperasaun nee, bele lori  povu agrikultor sira sai husi haleri no terus tamba bee atu halao natar. Politika servico entre Ministerio Agrikultura ho JICA nia kooperasaun, importante tebes no sei fo beneficio bot ba agrikultor sira mak hanesan natar nain.

Teoria mak uza iha obra cientifiku ida ne’e mak hanesan: Definsaun Kooperasaun Internasional, Teoria Konstrusaun, Teoria Irigasaun, Teoria Agikultura.

Metodo ne’ebé utiliza iha obra cientifiku  ne’e,  mak metode kualitativu deskriptivu, tekniku halibur dadu liu-husi observasaun, intervista no dokumentasaun no analiza dadu uza teoria husi  Miles no Humberman, mak kompostu husi; halibur dadu, redusaun dadu, analiza dadu no konkluzaun.

Rezultadu hatudu katak maioria agrikultor iha Postu-Administrativu Vemasse, hanesan natar nain, uluk haleri tamba irigasaun atu lori bee bot ba halao natar, mai depois de konstrusaun irigasaun nee, agrikultor sira senti haksolok bot no fo agrece wain ba tulun husi Ministerio Agrikultura tamba bele halao servico hamutuk ho JICA hodi tulun konstrui irigasaun ba agrikultur sira. Nune dadaun nee agrikultor sira hahu haluan natar hodi hasae produsaun nune bele lori ba merkado hodi hetan tulun ba nececidade seluk.

Konkluzaun ezistensia husi kooperasaun MAP ho Ajensia JICA  ne’e importante tebes no fo beneficio bot ba agrikultor hanesan natar nain sira, no bele uza bee husi irirgasaun nee hodi halao tan atividade agrikutur seluk, iha fatin refere.

Liafuan Xave: Kooperasaun, Irigasaun no Agrikultor

 

Detalho bele klik iha ne'e

Unidha Universidade da Paz nudar instituisaun Superior edukativus nebe realiza apredizazen, pesquizas, no sai servidor/pengabdian ba sidadaun sira hodi fiar metin ba direitu fundamental ema nian, tuir normas Universal sira no konstituisaun RDTL
© 2024 Universitas da Paz Follow Universitas da Paz : Facebook Twitter Linked Youtube