header-int

INTERNATONAL SEMINAR \"OF HUMAN FRATERNITY\" FOR WORD PEACE LIVING TOGETER

Senin, 23 Mei 2022, 14:51:11 OTL - 1030 View
Share
INTERNATONAL SEMINAR \"OF HUMAN FRATERNITY\" FOR WORD PEACE LIVING TOGETER

INTERNATONAL SEMINAR "OF HUMAN FRATERNITY" FOR WORD PEACE LIVING TOGETER

Dili-Universidsde da Paz (UNPAZ) nia Magnifiku Reitór, Dr. Adolmando Soares Amaral, Lic, Eco. MM. hamutuk ho Edtrutura tomak nomõs orador prinsipas sira hodi realiza seminariu Internasional hodi ko’alia kona-bá fraternidade humana, iha Salaun José Kasimiru (21/05).

Magnifiku Reitór, Dr. Adolmando Soares Amaral, Lic, Eco. MM. hateten, Ohin seminariu internasional ida ne’ebé ita hamutuk ho orador prinsipal ida ho Sr. Muhamad ne’ebé sekretariu jeral ba Fraternidade iha mundu, ne’ebé ita nia Prezidente da Repúblika Dr. José Ramos Horta ne’ebé sai juri ba organizasaun ida ne’e.

Nia hatutan, Organizasaun ida ne’e inisia husi Papa Françisco, nomós lideransa masimu husi Musulmanu nian, sira hahú ona diskute no iha parlamentu nasional hahú ona ratifika ona dokumentus sira ne’e, para bele hatama iha kurikulum iha ensinu baziku to’o ensinu superior, ko’alia kona-bá fraternidsde humana.

Universidade da Paz, foin hahú parlamemtu aprova foin mak implementa, maibe UNPAZ ami iha Departamentu Estudu da Paz, iha nivel lisensiatura nomós mestradu, maibe ami la’o antes ona, iha interbensaun embaixador mós kontente lo’os, sei instala iha ne’e hodi servisu hamutuk ba fraternidade humana, Nia informa.

“Ohin sira ko’alia ona ho ita, no iha tempu sira tuir mai, sira espera UNPAZ ba ko’alia fali ba mundu kona-bá progresu ba fraternidade humana nian, agora tempu ona mundu ne’e atu aijuda malu, mundu ne’e hanoin atu apoiu malu no hanoin atu tulun malu, la’os hanoin atu estraga malu, tanba ne’e ita hahú ho asaun sira ne’e, para oinsa ita bele kontribui ba paz no dame iha ita nia rai”,dehan Reitór.

Iha sorin seluk, Orador principal Sec. Geral do Comite Superior da Fraternidade Humana Sr. Juis Mohamad Mahmoud, loron tolu ona hau iha imi nia nasaun ida ne’e hau senti ondra bo’ot tebtebes hamutuk ho imi, no ami hadomi teb-tebes rai ida ne’e, nomós ami hadomi teb-tebes povu ida ne’e, I ami hein katak iha futuru ita sei dezenvolve koperasaun ne’e ho diak.

Nia salienta, Iha fatin ida ho nasaun ida ne’e ami sura buat murak teb-tebes tamba primeira-ves, iha mundu tomak nasaun ne’ebé avansadu ona, Timor maka adopta dokumentu fraternidade humana, ita asina dokumentu ne’e iha parlamentu nasional tamba ida ne’e hatudu katak ita sei kontribui buat bo’ot ba fraternidade humana, tamba ne’e ha’u sente onradu teb-tebes hamutuk ho imi iha fatin ida ne’e atu partilia e atu fahe esperensia kona-bá fraternidade humana nian, fraternidade humana la’os lia fuan mamuk maske ita mai husi fatin no nasaun oi-oin kor oi-oin lian oi-oin, maibe ho fraternidade halo ita la’o hamutuk to’o iha julgamentu final baihira maromak mai husu mai ita, la’os buat barak buat seluk, buat le’et ne’ebé maromak husu mai ita, maibe sobre tudu imi simu malu hanesan mau alin kalae.

Ha’u konta witua ha’u nia esperensia, ha’u servisu iha konsellu superior ida ba katuas sira ba ema senior sira iha ha’u nia rai, ami hela ba mós promove buat ida ne’ebé iha relasaun ho imi nia universidade katak ami servisu ba paz, tamba ne’e ho solok hau hamutuk ho imi atu partilia saida mak ami senti ami nia rain ho buat ne’ebé ita atu hala’o iha fatin ida ne’e.

Hodi nune’e atu involve foin sae sira nudar alisersu ba dame nian sira maka tenke servisu maka’s ba dame ba futuru rai ida nian, futuru ida ne’e tenkiser haree ba oin ba paz nian, hakarak hao’o apela ida ba imi foin sa’e sira atu istablese nafatin imi nia mensajen haree malu hanesan feton ho na’an maun ho alin, hakarak nasaun ne’e atu la’o diak enkuantu ita simu malu iha fatin ida ou maun alin ba hotu-hotu, nudar fraternidade tamba ne’e iha futuru sai di’ak sukat ho ita nia fraternidade tamab ita simu malu nudar maun ho alin, tenik.

Nia subliña, antes remata ba sesaun ida ne’e ha’u atu fo hela mensajen primeiru ita iha ne’e atu bele forma hanesan embaixada ou ita bele dehan katak, ajenti ba dame nian, no buat ne’ebé imi tenke sente orgullu imi nia nasaun sai hanesan modelu, oinsa maka ita implementa no hala’o infraternidade humana, tamba liuhusi fraternidade humana ida ne’e ita nele dezenvolve ne’ebé solidare i fraterna.

Ha’u hato’o parabens mós tamba imi nia Prezidente da Republika mós halo kompromisu bo’ot atu oinsa maka haklaken ita nia fiar kona-ba fraternidade umana ida ne’e liu-liu kona-bá konversa ida ne’e ita dezevolve matadalan atu ita bele iha futuru, molok atu husu ba sesaun husu no hatan iha biban ida ne’e ha’u atu hato’o hau nia inprasaun profundamente ba imi nia Prezidenta da Republika Dr. Ramos Horta, Prezidente barak iha mundu ne’e bele ko’alia ema la rona, ema la sente, maibe tamba imi nia Prezidente iha Novel da Paz, nia bele hato’o nia bele hato’o mensajen, privilezu ha’u iha ondra bo’ot ida koñese nia pesoalmente e servisu ho nia pesoalmente, agora nia sai hanesan membru ida ba painel atu sai hanesa juri ba premiu fraternidade humana, ne’eduni se ha’u mai iha ne’e ita sei pasa konversa atu oinsa atu dezenvolve koperasaun ida ne’e iha futuru oin-mai.

Partisipa Seminariu ne’e Magnifiku Reitor Dr. Adolmando Soares Amaral, Lic.Eco.,MM, Prtisipa iha Seminar ne’e Sec. Geral do Comite Superior da Fraternidade Humana Sr. Juis Gral, Mohamad Mahmoud, Dr. Deonizio Babo. Prezidente Konselho Administrasaun Fundasaun Neon Metin (FNM) Eng. Josê M.S. da Costa, M. Foodtech, Reprezenta Exmo: Prezidente da Republika Dr. Josê Ramos Horta, Reitor UNITAL, husi parte igreija katolika nian amu noa Madre sira, Vece Reitor sira, Pro Reitor, no Cefe Departamnetu sira, Dosente inklui mos estudante sira.

Unidha Universidade da Paz nudar instituisaun Superior edukativus nebe realiza apredizazen, pesquizas, no sai servidor/pengabdian ba sidadaun sira hodi fiar metin ba direitu fundamental ema nian, tuir normas Universal sira no konstituisaun RDTL
© 2024 Universitas da Paz Follow Universitas da Paz : Facebook Twitter Linked Youtube